Jag vaknar sent,
Vänder dygnet om.
Natten blir dag.
Och dagen blir natt.
Jag vaknar till mörkret,
Till stjärnorna på himlen.
Och jag ser allt,
Igenom en reflekterande spegel.
Bredvid min säng.
Stearinljus bredvid väggen,
Slocknade för länge sen.
Förmodligen lika så.
Gjorde jag,
Ett liv för svårt att nå.
Tide-krona på mitt huvud,
Ta mig tillbaka till år,
Jag såg en lycka.
Eller till en plats då jag försökte.
Leva ett normalt liv.
Kugghjul tickar runt,
På okända platser.
Liksom så gör jag,
För jag finner ej vart min nyckel leder längre.
Förbaskat,
Hur kunde jag för må att inte se.
En gång skrev jag på främmande språk.
Till personer jag inte kände.
Detta var ett sätt för mig,
Att se vem jag var,
Igenom det jag inte visste.
gleymum ekki hvað þú átt heima fyrir,
nótt falleg börn
Þú með hækkaði rauðu kinnar.
Og silfur hár.
Varast að fara of djúpt.
Inn í myrkrið..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar