http://open.spotify.com/track/2BQWDFPMTDgHle466xgBDS


Du sa en gång att du skulle stanna.
Vem är det då jag letar efter nu?
Precis lika så, sade du att det skulle lösa sig,
Varför står jag här nu?
Ord har aldrig varit din starka sida,
Men det är bättre än det här..

Besviken,
Uppretad.
Oförstående.
Hjälp mig,
Finna svar.
Du aldrig gav.
Jag jagar skuggor,
De små spår du lämnade kvar.

Jag förstår mig inte på kärlek,
Vänskap..
Det gör aldrig någon nytta för mig,
Alla verkar vända ryggen till.
När man väl skriver något..
Ett rop, Fast på skärm.
Det stör mig.
Jag jagar skuggor,
När jag inte har något annat för mig.
Jag jagar skuggor,
Av mitt gamla ja,
Så slipper jag det här..

http://open.spotify.com/track/6R9nzNTaG1t1nOr2vZnMJj

himlen lyser upp,
Bakom träden långt bort,
Blixtarna slår ner,
Men himlavalvet är tyst.
Inget muller,
Inget alls.
Mitt ute på gatan står jag och ser emot skyn.
Väntande på regnet.

Det öser ner,
Mina kläder blir genomsura på få sekunder.
Jag känner mig ett aning levande.
När allt brakar los.
Och jag får äntligen,
Skölja av alla sorger,
Alla tunga meningar.
Som växt fast på kroppens skrovliga yta.

Ihärdigt,
Frusen står jag kvar.
Regnet döljer allt jag visar.
Det känns skönt att få visa det jag känner,
Inför modernatur.

Mina läppar darrar,
Och mitt hår ligger fastklibbat emot mitt ansikte.
En aning mer död,
Men så fan mer levande.

http://open.spotify.com/track/3KeDNKfiWYhPU2J7iWHgmZ

It's quiet around here,
At this time at night.
Everyone sleeps.
And the world almost stands still.

I can just hear,
The flapping wings of the moths,
Against my candlelight.
Desperatly,
Trying to reach the warmth.

My mind is soothed.
Like the calm after the storm,
There is no need to hurry,
A already to stressful life.
It will end anyway,
Soon enough.

My heart beats steady,
To the sound of your voice.
Inside the dreams of my head.
I miss you,
But you know that already..
For a long time now.

E stands for eternity
L stand for love.
L stands for loyalty.
I stands for importance.

I miss you..

http://open.spotify.com/track/5wlMyRyfdfBxSRMBurlUAs


Det sägs om man pressar rätt punkter på kroppen.
Kan du slappa av, få ont eller svimma.
Enligt mig, Ligger redan pressen tungt.
Över hjärta, över själ.
Och den eviga frågan som alla ställer sig själv,
Kommer jag någonsin duga,
Inom mina egna ögon?

Svårt, Att bygga sin dröm.
Ironiskt, Att ens försöka.
Idiotiskt, att genomföra det.
Tragiskt, när du inte har en dröm.
Det är bättre att låta dem vara.

Fram och tillbaka,
Det tar aldrig stop.
Reser runt jorden, Snabbare än 80 dagar.
Känns som bara någon timme.
Innan jag landar på samma sätt,
Som jag föll, för 10 år sen.

Jag vill gå vidare,
Ta ett steg fram utan att ta två bakåt.
Hitta den där speciella.
Kanske mig själv till och med.
Jag vill gå vidare,
Utan att förlora det som jag förtjänat.
Utan att,
Ja behöva såra mig själv igen..

http://www.youtube.com/watch?v=5rwlxwj8rv8

Den tiden som var, eller är kommer inte ändras.
Under åren blir man visare, Mer mottaglig.
Acceptabel, tar åt sig mindre av det som sägs.
Man har skaffat ett förstånd att förstå.
Att man inte ska lyssna på allt som slängs emot en.
Eller så har vi bara lärt oss att vända andra kinden till.
Även om det svider?

Fader tid, han var aldrig på min sida.
Han stod alltid bakom ryggen.
Dold, bakom det dunkla och dystra barndomen.
Inte heller hade jag tänkt dra upp dramatiska visor från ung ålder.
Men det kan vara skönt att veta, du var inte den enda.

Men nu så långt senare, börjar man förstå.
Att även det roliga har sitt slut.
I det fallet, så är livet det jag håller kärt.
Därmed det som skall lämnas.
Inte att det skadar mig, Man lär sig.
Ja, acceptera den kalla värld vi lever i.
Även om jag skulle vilja framföra den som magiskt vacker.
Men det är den inte.
Om du själv inte väljer den att vara det förstås.

På väg, mot gamla lyster.
Mot äldre stjärnor.
Det är något jag önskade mig.
Precis så som att jag önskade att jag förstod, varför folk försvann när jag var mindre.
Lite så är viljan,
Men en fågel fenix ställer sig inte från elden.
Utan askan efter bedrövelsen.

Och även jag, är mänsklig ibland.
Förlåt mig.

http://open.spotify.com/track/77TV8VW8WSGL9T4ljIAiUP

I ran aim-lessly through the town I have become to hate,
I hadn't been long since I quit trying.
But soon I was out of breath and my troat hurt.
My legs felt like wet logs.
I felt so helpless that I wanted to cry.

http://open.spotify.com/track/4Zfq7SJe2qEmQKeKg6pPcd



Tiden går,
Tiden kommer,
I ett högt tempo som jag aldrig,
Riktigt kunde hinna med.
Men även jag,
Finner misstag i linjerna,
När du skriver mitt namn.
Men jag är ju lite speciell.
Lite utanför rutan.

Enfaldiga vinnare,
Tar segern som en förlust.
Lik så,
Förlorar de besegrade,
Modet att ta ett till steg.
Världen är lite annorlunda.
Låter det inte sjukt kära du?

Enligt forskare,
Borde man ha kommit på internet kommunikation redan vid 1985.
Precis likadant,
Som att att världen aldrig skulle få slut på olja.
Dagens misstankar,
Var gårdagens mirakel.
Även jag,
Kan vara smått skeptiskt.

Relevant,
Miss bekant.
Från och med nu,
Ger jag upp med ordet tur.

Jag ler smått,
Med en oavslutad mening.

http://open.spotify.com/track/2pr6us08iPNzIex5q6fMvI

Tankarna snurrar runt,
Ett varv till,
Längre än vad de egentligen får,
Kan,
Eller vill.

Det är ofattbart,
Hur så mycket smärta,
Svek och raseri.
Kan sprida sig ut över det lilla jag äger,
Det lilla jag har.
Har kvar att älska.

Kärleks brev fördolda,
I gamla byrålåda.
En förgyllen tid,
Ett förgånget liv.
Rensa tankar från förr.
Ta ett andetag för nu.

Så sades det en gång,
Att jag var duktig på att förstå,
Det som var tyst.
Och jag jag förstod,
De viskningar som inte hördes.
Som om jag var lyssnare in till döden.
Med själva själen av en ängel.
Fast i en demons kropp..

Oj vad jag svamlar,
Nej godnatt världen,
Godnatt mig..