torsdag 11 augusti 2011




http://www.youtube.com/watch?v=QahGi4-WdCM

Det sägs att man håller allt inom sig.
Allt du någonsin tänkt och visste,
Skall finnas inlåst inom dina egna tankar.
Bara att, ja när något otrevligt händer.
Så glömmer vi detta, För att må bättre.
Bara att det alltid är där.
Planterat, Som rötter, djupt inom kroppen.
Det nästan, förstör lite.
Som om, det gör ont.

Jag visste från början,
Jag kan inte bära allt själv,
Och vissa säger att jag inte är ensam,
Men är det värt att tro på egentligen?
Hur djupt såren än ligger,
Så läker inte allt.
Nej, Inte än.
Inte aldrig.

Jag babblar på, lyssnar någon?
Hör någon mig egentligen?
Även jag, önskade ibland.
Att jag hade en talan,
För att skänka ett rop om hjälp.
För att få en tröstande famn.
Men hur skulle detta vara möjligt.

''Because I'm dying for you''



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar