lördag 24 september 2011



http://open.spotify.com/track/3l7niZng9TNcupcQ1Vmj4z


Annorlunda,
Fundersam.
Ord jag ej kan förstå.
Varför nu?
Varför här?
Jag måste hört fel.
Ja,
Det är ju inte tänkt,
Att du skall förstå.
Nej,
Verkligen inte..

torsdag 22 september 2011



http://open.spotify.com/track/2i8Yi2ciI2XjES4ryCqbqL


Jag drömmer fortfarande om dig ibland,
Jag tror på dig än idag.
Att vi ska ses,
Och allt kommer bli som förr.
Tanken gör mig glad,
Hjärtat dunkar hårt för det.
Men även jag jag förstår,
Jag har träffat dig för sista gången.

Du behöver inte längre försöka,
Uppmuntra, finnas eller förstå mig.
Du är någon jag minns nu.
Ibland är jag osäker om du ens var äkta,
Du var lite för bra för det..

Vilket fall som helst,
Vill jag att du vet,
Du var det bästa som hänt i mitt liv.
Men även ibland måste man förstå.
Jag kan inte fixa det den här gången.
Och för det bästa,
Låter jag dig gå.


Det var kul så länge det varade.
Men jag fortsätter nog ändå le.
Även om jag inte har oken kvar.
För varför skulle jag sluta?
När livet inte har mycket,
Kvar att ge mig.

Jag är lycklig,
Ett tag till ändå.
Jag ler,
För en stund.
Jag skrattar,
Lite mer.
Jag kommer sakna dig,
För alltid.

tisdag 20 september 2011




http://open.spotify.com/track/56cKYgizZz5qmyPYGbt2oF

The sun doesn't shine today,
It hides behind the clouds.
Just like yesterday,
And the day before that.
To these conditions,
The world seems,
A bit easier.

Such a freedom,
In the wide livingroom.
And still,
An anxiety lies here.
Over our heads,
Or atleast mine.

I'm restless,
But still.
The world wont let me,
Do anything at all today.
Beacuse its just one of these day.
When we aint gonna do anything.

The clouds are heavy,
Gray in scale.
But not a single drop will fall this afternoon.
Everyone knows,
They are just here.
To make us gloomy.
Or atleast me.

Try to remeber,
Days before us.
It's like they never existed.
If this thought is a good or bad one,
I'm not the one to answer it.

The world seems so small,
From the inside of my window.
Yet,
Bigger than my livingroom.
Wont you agree?

I should end this now,
Right?
Because these are one of the days,
When we wont do anything.

måndag 19 september 2011




http://open.spotify.com/track/6ngDv60nuwT0R4FlFfkDB1

Everything has a beginning.
And nothing lasts forever.
It's like you should never,
Take it all for granted.
Because one day,
You could stand empty handed.
Nowhere to go.

Or just none to be.


These things happens,
On a regular base of days.
It's not like mankind can predict.
The future of tommorow.
Either way,
Not for every living person.
And I don't blame them.
For trying to make a difference.
In the melancholy world we live in.

Now I'm grown over the last decade.
I have become so weary.
Tierd of the beginning,
Of the end,
Of everything.

You don't need to mad to live in a world like this,
But sure helps alot on the way..

söndag 11 september 2011



http://open.spotify.com/track/4wHviikFXJa70KhraHEByo


I don't see the point in argue with sentimental thoughts about yesterday.
Even if the scars remain rest of my life.
And when people try to ask for forgivness.
I don't have an awnser to thier mistakes.
Neither a judgmental act or a warming embrace.

I know this becuase,
I'm dead inside.
And folks doesn't seem to understand,
These words coming from my lips.
Not that it means anything right now.
It's over anyway.

There isn't a good reason to be down,
For the things that are forgotten tommorow.
All I ever could do,
Was trying to be the execution of my own deeds.

It's a heavy task.
To try to realise you own weak spots.
Still,
It is so easy to rip me apart from what I once was.
Now in the future.
It's not even worth trying,
To be someone again.

lördag 10 september 2011


http://open.spotify.com/track/228a7WCF5wqvDA51MnG21E

Det där föreställer mig.
Någon jag är,
Kanske någon jag en gång var,
Eller skulle blivit.
Om jag inte valde att inte vara jag.
Eller så kanske är det jag,
Om si sådär fem år till.
Eller så är det en bild av mig,
Hur jag önskade jag var.
Men en känsla är ganska klar.
Det är jag.

Som ett manus läser jag mig utan till,
Ändå så säger bilden mer än vad jag någonsin kunde berätta.
Om mig själv förut.
Och det är en underlig känsla,
Att få vara sig själv,
Och ändå se från någon annans perspektiv.
Ändå så ser jag de sår,
Jag alltid har besått av.

Men en sak jag kan säga klart och tydligt,
Från botten av mitt hjärta.
Det är en död man på min bild..

onsdag 7 september 2011


http://open.spotify.com/track/1iKSfOIGfrZ2nFNIUMcYLw

Jag förstår mig inte riktigt på det,
De där få ögonblicken det tar.
Innan orden uppfattas och huvudet går sönder.
De där hundradelarna,
Innan ögonen spänner upp sig,
Och hjärnans impulser förstår.
Att du är borta.

Det är sjukt läskigt,
Att inte kunna ha kontroll,
Över känslor.
Över mig.
Men jobbigare,
Att inte kunna höra din röst längre.
För vart tog du vägen?
Egentligen..

Jag vill än idag gråta ibland,
Bara för att jag vet att smärtan,
Ligger kvar.
Ett minne från det,
Som en gång var.

Men hur fan,
Hade de tänkt,
Att jag skulle kunna leva,
Utan dig egentligen?
Det är helt ofattbart!
Sjukt!
Att leva.
Utan livet..

Alla dessa gånger,
Jag har sätt allt dö.
Du vet hur mycket jag lider,
Hur mycket jag ville ge upp.
Du kunde se det,
Inom mina ögon.
För det här,
Är knappt värt längre,
Inte utan dig..

Jag förstår mig inte på,
Den här tomheten,
Jag har..
Jag vill inte se,
Hur ensam,
Jag egentligen,
Är..

fredag 2 september 2011


http://open.spotify.com/track/7jG5myIiEYVfHPfEGTf8K0

Det känns ganska skönt att se ut för fönstret en sen höst eftermiddag,
Då lamporna tänds och man ser att gatorna utanför töms inför kvällen.
Vinden blåser och man kan även se löven blåsa nere vid cykelvägen,
Samt en ensam cyklist som kör om två fotgängare.
Allt är sig likt i världen utanför.

Handflatan ligger platt emot fönstret framför.
En sådan stark vilja att gå ut, att få någonstans att ta vägen.
Men kroppen är för svag,
Allt man kan göra är att drömma.
Huvudet lägger sig emot sin reflektion.
Gud vad man önskar sig,
En frihet som där ute.