Världen är sig inte lik.
Blickar kastats mot det som var.
Viljor stärks mot nuet.
Vi lägger allt vi äger och har,
På morgondagen.
Sekunder blir till minuter,
Och minuter blir timmar.
Tankar och funderingar tar form av frustration.
Och känslor drar oss tillbaka till önskan.
Det som inte uppfylls,
Faller till ånger..
Två slag, fyra slag, sex slag.
Hjärtat dunkar snabbare, hårdare.
Den illande känslan av sorg klämmer åt om våra små hjärtan.
Men allt som lämnas kvar,
Är fläckar av desperation.
Utrymmet mellan oss,
Du och Jag.
Verkar inte bli mindre,
Även fast vi känner varandra runt oss än.
Håller fast,
Om det lilla.
Vad ser vi i våra spegelbilder?
Vad ser du på andra sidan glaset?
Saknad av sanning,
Vart tog lojalitet vägen?
Varför stannar vi inte?
När vi behöver varandra?
När vi jagar efter skuggor i mörkret?
När vi dör utan varandra?..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar